Skoftebyskolan
Skolan
År 1842 beslutades att Sverige skulle ha en obligatorisk folkskola för alla barn. Kunskaper i att läsa hade tidigare förmedlats via kyrkan och klockaren samt växelvis via läsning i olika större gårdar. Slätthult, Myrtuvan och Sylte fanns redan på karta från 1795. Den äldsta slussen var byggd år 1800 och den nyare slussen var under byggnad och stod färdig år 1844. Barnen fick tidigt hjälpa till med försörjningen och det var inte tillrådligt att de skulle läsa och vara onyttiga. Skoftebyn var ett oordnat samhälle med små backstugor vid älven och mot Gärdhems socken, där kyrkan fanns. I skoldistriktet Gärdhem ordnades skola i Jönsberg dit barnen från Skoftebyn fick vandra.
Skola har funnits på platsen där åtminstone sedan mitten av 1800-talet. Denna byggnad togs i bruk 1940, och fungerade som skola fram till 1986, då den ersattes av en ny skola i Velanda. Det ordnades en andra folkskola i Gärdhem år 1894, därefter i en lokal vid Hörlycke år 1895. Läraren skulle få 600 kronor för åtta månaders undervisning samt husrum, vedbrand och kofoder. Många barn föddes i och omkring Skoftebyn och skolan måtte utökas. Skolan kallades Sylte skola och låg naturskönt, när den startade år 1900. Nästa steg i skolvärlden var beslut år 1902 om att bygga en skola i Myrtuvan, som hade ett sunt och friskt läge. Skolan hade varannan dags undervisning.
Dock ansåg man år 1910 att man måste bygga ut Skoftebyns skola som då låg på Skolvägen och år 1912 var skolan klar och nu fanns tre våningar. Det var fyra salar, en textilslöjdsal, samt barnbespisning samt kök och även några lägenheter. För att få värme eldades med ved och koks. På skolgården låg också utedassen. Här fanns ingen gymnastiksal. I skolsalen gjordes gymnastiska övningar med armar uppåt sträck, rulla med huvudet samt knäna böj enligt Lings teorier. Och på skolgården spelade man brännboll och handboll.
Föräldrarna fick betala skolböckerna. Efter 1918 var det fria skolböcker samt annat material. Till mindre bemedlade barn delades kläder och skor ut efter prövning. I slutet av Första världskriget fick man i Trollhättan skolbespisning med ett mål mat till de barn som så behövde, men även till dem som hade lång väg till skolan. Annars satt man där i kapprummet med sina smörgåsar som man hade ister eller kanske spickefläsk på, om man ens hade något att äta alls. När det var hög arbetslöshet blev skolmåltiden öppen för alla barn. Skolmaten var köttsoppa, ängamat, leverstuvning, fiskbullar, tjockpannkaka med sylt, kålsoppa med frikadeller.
Det fanns ett nära samarbete med kyrkan. Kyrkoherden i Västra Tunhem hade ett stall för sin häst i en av byggnaderna. I skolan var Kristendomskunskap ett viktigt ämne och man sjöng en psalm varje morgon och fick läxor om Jesus från Nasaret och tio Guds bud. Skolan räckte ändå inte till och man fick använda Valkyriasalen ibland. År 1928 bestämde stadsfullmäktige sig för tomten på Sylte skattegård Kasvägen 2, där skolan huserar idag. Den nya skolan togs i bruk år 1930 och hade fyra lärosalar samt en gymnastiksal som uppförts med virke från Myrtuvans skola, som delvis rivits. Länge var skolan 6-årig, men efter beslut år 1936 blev skolan 7-årig, nu fick eleverna lära sig engelska. Invid skolan låg också en röd byggnad där träslöjd bedrevs på 1940-talet och det fanns tvättstuga samt vedbodar för boende i skolan. En tid hade man skolträdgård vid Syringen. Skolorna fungerade parallellt en tid, men det var mer populärt att gå i Myrtuvans skola, som var varannan dags skola. På den lediga dagen kunde eleven arbeta och dra båtar vid slussarna.
